Som titeln säger så är det bara 30 dagar kvar tills jag är hemma i Sverige. Det kommer vara otroligt skönt att få komma hem och träffa familjen och alla vänner. Tyvärr så kan jag bara vara hemma i två veckor och jag misstänker att de veckorna kommer spenderas med alla kompisar. Istället för att vila ut mig, så kommer jag nog vara rätt slut efter jullovet. När jag nu sitter och tänker på hur det kommer vara att komma hem igen så blir jag helt uppspelt. Det finns så mycket jag längtar till. Det första som jag ser fram emot är att kliva av planet, hitta pappa på flygplatsen och bara ta bilen hem i mörkret. Det andra är väl att komma hem till vårt hus, se vår katt komma skuttandes i snön, träffa resten av familjen och kunna insupa hela julstämningen hemma. Det sista som jag också längtar till är att träffa en viss vän och bara kunna ta bilen någonstans. Förmodligen så blir jullovet det mest uppskattade på länge.
Dessa känslor är så klart fantastiskt att känna, men samtidigt får man inte drunkna i dem. Nu när jag väl suttit och skrivit om det så har jag nästan glömt bort att jag faktiskt sitter 640 kilometer hemifrån och har massor att göra innan jag kan åka hem. Det är okej att njuta lite av sin hemlängtan, men den får inte gå överstyr. En av tyskarna här åkte hem en helg för att hon längtade efter sin kille. Konsekvenserna blev att hon fick massor extra arbete att göra eftersom hon missade en vecka. Själv så får jag väl sätta på lite musik och låtsats att jag är hemma. Det är ju ändå tanken som räknas.
Pink Floyd -Wish You Were Here (Live)
Glad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar